Kultur
 Historia
 Natur
 Jordbruk
 Handelsbodar
 Hantverkare
 Mejeriet
 Byarna
 Post och telefoni
 Järnväg och trafik
 Emigrationen
Se & Göra
 Aktiviteter
 Evenemang
 Mat & Dryck
 Fotogalleri
Sevärdheter
 Kyrkor
 Fornminnen
 Kvarnar
 Stenkusten
Företag
 Service
 Branschregister
Kontakt
 Webbmaster
Övrigt
 Länkar A-Ö
 Logga in
 Järnåldern
 

Ett flertal fornlämningar i Källa har undersökts under se senaste femtio åren. Här redogörs kortfattat för de olika undersökningarna och fynden.

På åsarna - höjdryggarna - Nybyåsen och Långerumsåsen har man ofta begravt de döda. Under utbyggnaden av väg 136 undersöktes drygt halva gravfältet på Långerums samfällighet. Inventeringen omfattade ett 20-tal gravar och 30 anläggningar, varav två boplatslämningar. Efter avtorvningen visade sig åsen vara täkt av en tät matta av sten som gav utryck av ett "stentorg".

Snart visade det sig att åsen använts som begravningsplats under minst två olika perioder,
tidig järnålder till yngre romersk järnålder. Några gravar är från tiden emellan Kristi födelse - 200 e. Kr.

Gravarna från tidig järnålder låg på Långerumsåsens krön, 1971 var det de enda sammanhängande gravfältet på Öland som undersökts från tidig järnålder. Totalt undersöktes nio gravar från denna tid.

Föremål som hittades var bälteshackar, spiral-
huvudnålar och bältesöljor. Omkring 1950 hittades en bronsfigur vid odlingsarbetet i en åker i Hagelstad. Fyndet är en bronsfigur föreställande en bröstbild av en kvinna. Se bild.

Redan på 1920-talet påträffades en bronsstatyett i Högenäs, en tjurfigur. Se bild.

Under Ölands guldålder, de första 500 åren av järnåldern e. Kr. f., var kontakten med romarriket livlig och handelsutbytet omfattande.
Nutida forskare menar att de talrika guldskatterna i den Öländska jorden en gång utgjort betalning för skinn och hudar till den romerska hären.
Andra exportvaror var honung, smör och ull.

Husgrunder i Källa socken är inventerade till 17 fornlämningsområden med samanlagt 39 husgrunder. Dessa är 7-10 meter bredda och 10-28 meter långa. Dessa antas vara från Kr.f. till omkring 600-talet. Tidigare kallades husgrunderna "kämpagravar".
Ofta är några hus samlade till en gård. Husen har då haft särskilda funktioner såsom boningshus kombinerat med fähus, stallbyggnader, lador, kokhus och förrådshus.
De stensträngar, ev. murar som utgår från en gård har kanske en gång omslutit gårdens ägor.

Självklart undrar man hur många människor som kan ha bott i Källa under för historien. Enligt beräkning som gäller hela Öland från Kr.f. - 550 e.Kr. är det rimligt att på varje gård räkna med två hushåll, omfattande 8-10 personer. I Källa skulle det alltså under den här tiden ha bott omkring 150-200 personer.

Kenth Holgersson

Stentorget
Foto: KH.




Romersk kvinnofigur
Foto: Kalmar läns museum.


"Källa-tjuren"
Foto: Kalmar läns museum.