Några belägg för att sömmerskans yrke var representerat i socken finns inte i äldre kyrkböcker eller sockenprotokoll. Det fanns inga "gärningsmän" bland kvinnorna.
Vardagskläder på landet var enkla och att sy dem klarade säkert mammorna själva och när socken-
skräddaren kom syddes "finkläder" för hela familjen.

Både män och kvinnor var mycket rädda om sina kläder. De varade länge och ärvdes, ibland i ett par genrationer. Kläderna var jämförelseviss dyra att skaffa, men modena växlade inte så fort bland allmogen. "Finkläderna" användes vanligen bara vid kyrkbesök, barndop, bröllop, begravningar och kalas. Det berättas att kvinnorna bar sina sjalar aviga när det gick till och från kyrkan för att inte slita dem på rätsidan.

Eftersom inga skrifliga uppgifter finns om sömmerskor från äldre tider får vi nöja osss med personliga uppgifter om några sömmerskorna från de senaste hundra åren.

En av de första sömmerskorna under denna tid var Maria Gustafsson i Långerum. Hon var född på Gotland 1850 och avled i Långerum 1937. Hon hade några år varit bosatt i Stockholm och där lärt sig sömnadsarbete. När hon kom till Källa blev hon mycket anlitad i sitt yrke. Från Stockholm hade hon tagit med sig modejournaler, som under årens lopp blev lästa och tummade. Hon var verksam under åren 1880-1920.

Karolina Berhardina Jacobsson (Lina Jacob) bodde i en liten stuga vid f.d. mejeriet, (1836-1920).

Emma Petersson i Kvarnstad (Emma vid vägen), (1857-1927).

Magda Andersson i Nyby började sy i början på 1900-talet.

Lilly Kullman i Vij började sy på 1930-talet. Hon gick för det mesta hem till sina kunder och sydde.

Hildur Johansson i Hagelstad, senare bosatt på Solhaga i Vij, var en mycket känd och anlitad sömmerska. Hon har sytt många brudklänningar och klätt många brudar både i hemsocken och andra socknar. Hon satt också mest hemma hos familjer och arbetade. Hon sydde allt ifrån pojkbyxor till vinterkappor. Några mönster fanns inte, men hon hade modetidningar med sig så att kunderna fick välja modell. Sedan tog hon mått och klippte till utan mönster.

Förtjäningen var i början på 1920-talet 1.50 till 2 kr om dagen men steg sedan till 3-4 kr. Hildur Johansson är självlärd men kanske hon hade arv efter sin mor som hade symaskin och sydde kläder åt sin egen familj. Hildur Johansson var verksam 1915-1962.

Eva Nyberg i Honungstorp började med att sy barnkläder men fick snart allt mer att göra med beställningar av olika slag. Hon var verksam 1940-1975.

Ruth Nilsson, Källahamn, började sy på 1940-talet och slutade omkring 1980.

Elna Sjögren i Nyby stod till tjänst med syarbete under åren 1935-1975.

Bild saknas.