Stenbrotten är imponerande att se, om man tänker på vilken möda som lagts ner för att bryta loss stenen. Allt arbete skedde i stort sett med manuell kraft.

Här i Källa förekom stenbryttning och utskeppning av sten långt tillbaka i tiden. På 1700-talet bröts här gravstenar, trappor av åtskilliga slag och en oändlig mängd golvsten.

Stenen skeppades ut från Källahamn till slotts-
byggen och andra byggnadsverk, till länder runt hela Östersjön.

De här "berggubbarna" som benämningen oftast
var på de som arbetade i stenbrotten utvecklade
ett stort kunnande som gick i arv från generation
till generation.

Här på norra Öland bröt man bl.a. mycket tunna
lejen (lager) ca 5-6 cm tjocka, som man använde till takplattor. Det var en stor konst att kunna lossa stora plattor utan att de sprak sönder. Källa gamla kyrka har sådana stenplattor till tak, sakristians tak lades 1771 och vapenhuset är från 1775.

Det kan vara en vettig investering att lägga nytt tak om det varar i mer en tvåhundra år.

Stenbrott finns i Wij, Nyby och Kvarnstad.

Stenbrottet på Wij alvar

Källare med tak av kalkstensflisor på Inger och Eibert Johanssons tomt. Vad månne finnas inne i källaren som ger så god näring åt växtligheten på taket?

Läs mera: Åkerbo hembygdskrets årsbok 2002.
Bild: Göte Gustavsson
Text: Elof Petersson